Menno Olivier (bryggmästaren på de Molen) såg vi knata omkring på mässan med några kollegor. Under provningen hade han mycket gott att säga om Närke Kulturbryggeri. Vi smakade under mässan på Kaggen Stormaktsporter 2007 och 2008. (Recension kommer) Kl 20 skulle de släppa Ekfatslagrad Kaggen. Det missade vi tyvärr, kan vara så att bryggarna slank in och snodde åt sig ett glas. De såg bra sugna ut.
På provningen skulle vi prova fem sorters öl från de Molen. Den avhölls i Monks Cafés chambre separée. Jag ber om ursäkt för bildkvalitén, det var mörkt och jag hade bara mobilkamera att tillgå.
Menno frågade oss om vi kunde bryggningsprocessen. Det kunde vi. Skönt, då kunde han prata mer om bryggeriet och hur han jobbar och driver företaget. Det tycker jag personligen är skoj, jag tycker det är intressant att höra om bryggerier ur ett entreprenörsperspektiv.
Det som stod ut var att han är lite av en social entreprenör. Många människor som arbetar på bryggeriet har någon form av handikapp. I Holland anser Menno att dessa människor skyfflas undan, att man helst inte ser dem. Han gör tvärtom och sysselsätter dem och han verkar nöjd med detta. Han får (ett mycket litet) bidrag för detta, men det är inget vinstprojekt. Bra gjort!
Till provningen. Den första ölen vi provade var hans Fris & Fruitig. En öl i lambicstil med körsbär. Inga stora överraskningar. Den är röd. Han har bryggt ett "vanligt" öl och fört över det till ekfat och stoppat i lite brett och en massa körsbär. Det får jäsa ut och voilà! Han berättar att han själv inte gillar såna riktigt sura öl. Detta är hans tolkning och den som funkar för honom.
Jag tycker den är god. Den har en välkomnande doft och ett vackert utseende. Smaken är ganska liten men trevlig. En eftersmak av mandel. En bordsgranne föreslår att denna kommer från kärnorna i körsbären. Menno föreslår att det är troligare att det kommer från ekfatet.
Vidare till nästa öl, Donder & Bliksem.
Nu kanske ni är, liksom jag var, förvånade över etiketten. de Molen ska ju ha såna svart/vita etiketter med text på och så. Visst. Vi får förklarat för oss att alla "standardöl" som han ska försöka ha tillgängliga hela tiden har en etikett som Donder & Bliksem. De med vit etikett och svart etikett kommer vara specialare.Detta är de Molens variant av pilsner. Den humlas enbart med Saaz och har en tydlig metallisk smak. Mycket trevlig. Som festlig extrainfo berättar han att i USA marknadsförs denna öl som en dubbelbock, för att ingen skulle köpa en "vanlig lager" för vad den kostar där. Man får vara lite pragmatisk.
Vidare till Vuur & Vlam som hade ett mycket rikligt skum!
En trevlig IPA som hade mycket mer stävbeska än jag väntat mig. Inte riktigt min favorit, så jag går raskt vidare till nästa öl.
Barleywinet Heil & Zegen. Härlig doft och smak. Jag hittade min rätta ölnördidentitet nu. Hela bordet tyckte att det var en extrem öl och att den var jobbig och tung. Jag kontrade med att visst hade den en aggressiv sötma alldeles i början, men den avslutade ganska klent! Inte så mycket kropp som fyller upp efter den första sötman. Lite besviken blev jag allt.Sedan till den sista ölen. Finalen. Hemel & Aarde. En svart imperial stout bryggd på en liten andel Bruichladdichmalt, enligt Menno "the most heavily peated malt." Kul!
Japp. Rivig. Stor. Underbar. Mycket choklad och beska. Inte alls så spretig som jag förväntade mig. Jag blev imponerad av det samlade sällskapets kunnighet i öl och intresse i att fråga ut Menno Olivier vad det gäller olika processer och hur man arbetar strategiskt med produkterna för att dels göra öl som går att sälja och dels öl som på något sätt representerar det man som bryggare vill göra och kan vara riktigt stolt över. Till syvende och sist säger han trots allt att han bara gör sådan öl han tycker om. Totalt sett: En upplevelse!
Daniel
6 kommentarer: