Vilka faktorer gör att vi i Sverige har kortare mentalt avstånd till att sätta oss och skriva om våra upplevelser och inbilla oss att någon är intresserad? Vi svenskar brukar ju vara lite tillbakadragna och inte vilja ta plats, är bloggandet då en ventil för oss att ta platsen vi inte tar "in real life"?
Vi länkar ju till ett gäng bloggar, 27 öl/bryggbloggar på svenska, 1 svensk ölblogg på engelska, 1 öljaktsblogg och lite spridda engelskspråkiga, norska och danska bloggar.
Knutalbert säger att det finns utrymme för en till svensk ölblogg på engelska. Jag har funderat kring det, jag har ju engelska som något av ett modersmål och har ju inga problem att uttrycka mig på engelska. Det känns dock som att ett sådant grepp skulle vara riktat bara till att få fler läsare, mest från utlandet.
Missförstå mig rätt, det är ju jättekul om vi lyckas intressera fler människor att läsa vad vi skriver men det är inget självändamål för oss. Det skulle vara för att det finns människor som vill läsa vad vi skriver på ett mer tillgängligt språk än svenska.
Min tanke i så fall är att skriva simultant på engelska och svenska, så att den engelska delen mer eller mindre är en direktöversättning av den svenska. Hur relevant blir det för engelskspråkiga läsare att läsa om sådant dravel som vi håller på med som oftast är ytterst lokalt förankrat? Att skriva två bloggar simultant är ju också mer arbete vilket gör att kvalitén riskerar att försämras.
Redan idag har vi ju den, ärligt talat ganska usla, översättningstjänsten Google Translate på höger sida. Den används lite, men inte så mycket. Kanske spridda inlägg på engelska?
Jag tror också, som Knutalbert säger, att det finns utrymme för en engelskspråkig ölblogg till. Återstår att se vem som frälser oss med detta!
Vad tror ni i denna fråga? Kommentera!
Daniel
4 kommentarer: